journalen1.jpg (18794 bytes)Peter Holstad
journalen2.jpg (6368 bytes) Årgång 36 Nr 2 2001.
Utges av kommunstyrelsen i Sollentuna kommun
Webbversion
Peter Holstad
Chefredaktör
tel 08-57921161
peter.holstad@sollentuna.se

Per, före detta klottrare, ger råd till andra ungdomar.

Projekt för att motverka klotter fortsätter

Fakta om klotter

Klotter kostar varje år samhället miljontals kronor. Sollentuna kommun är inte förskonat, men genom information i skolorna och försök att låta klottrare göra rätt för sig vill kommunen visa att klotter inte leder till något gott.
– Sedan 1996 har 75 klottrare arbetat av sin skadegörelse. Det rör sig om barn och ungdomar från 9 till 17 år, säger Birgit Devell, projektansvarig.

Egentligen borde Birgit Devell vara ganska uppgiven. År efter år har hon sett barn och ungdomar förstöra byggnad efter byggnad med klotter. Armeringsjärn rostar, trä ruttnar och betong smulas sönder. Hon lider av att se vårt kulturarv förstöras respektlöst. Att välplanerade bostadsområden, tänkta att skapa trygghetskänsla, inte får vara ifred. Hon frågar sig vad naturen gjort för ont när klottrarna ger sig på klippor, träd och stenar, och påpekar att förstörelsen hos SL får vi alla betala.

Ändå fortsätter hon enträget att kämpa. Varje termin ger hon sig ut i skolorna för att prata med de yngre barnen. Då blir hon "Suddagumman" och tar fram skurtrasor och suddgummin. Med humor och engagemang försöker hon visa att klotter inte är bra.

– Ju mer jag håller på desto mer eldsjäl blir jag. Det är ju klottrarnas liv och framtid det gäller. Eftersom jag själv har barn och barnbarn tycker jag synd om klottrarna och jag önskar dem en bättre framtid, säger hon och konstaterar samtidigt att hon visst känner sig maktlös ibland, när inte tiden räcker till.

Förstör för stora belopp
En klottrare kan förstöra värden för flera hundratusentals kronor. Birgit Devell har mött 9-åringar som ägnar sin fritid åt att klottra. En av dem hade förstört för 20 000 kronor. Först när detta sattes i relation till hur många mountain bikes och hjälmar han kunnat få för den summan kunde 9-åringen förstå vad han gjort.
– Han fick tvätta bort klottret i skolan och hjälpa till att städa där. För den här killen gick det bra, men det finns ett stort mörkertal som vi inte kommer åt, säger Birgit Devell vidare.

Vill synas och få respekt
– Jag känner till ett 20-tal killar som det gått bra för, men det finns också många som får återfall. De här killarna, för det är inte lika vanligt att tjejer klottrar, känner ett enormt sug efter att måla. De vill synas, få respekt av sina kompisar och de vill bli någon, fortsätter hon.

Att klottra ska vara förenat med risk och överskrida vad lagen tillåter, är svaret Birgit Devell fått när hon frågat klottrare om varför de valt vissa platser att klottra på. Lagliga väggar fnyser de åt, där kan man eventuellt träna, ingenting annat. Meningen är att klottret ska synas på så många platser som möjligt. Att "gästklottra" är inget ovanligt. Då besöker man andra kommuner, städer eller till och med andra länder, för att sätta sin stämpel.

– Innerst inne vet klottrarna att det de gör är fel. Många vill sluta men grupptrycket gör att de fortsätter och plötsligt befinner de sig i en skadegörelsekarusell som bara snurrar fortare och fortare.

Från alla samhällsklasser
– Det är en fördom att svenskar med invandrarbakgrund klottrar mer än andra svenskar och att det bara är ungdomar från de lägre samhällsklasserna som förstör, säger Birgit Devell.

Hon berättar om medelklassungdomar där familjerna känt varandra längre, och åkt på semester tillsammans. Föräldrarna visste inte att deras barn var ute och klottrade på sin fritid.

Birgit Devell säger att hon tycker synd om klottrarna, att de lurar sig själva och förstör sitt fortsatta liv.

– När de åker fast är de plötsligt helt ensamma, säger hon och berättar om killen som blev haffad på pendeltåget av en vakt. Inte en kompis stod kvar.

Det blir en tung insikt att bearbeta, att kompisskapet egentligen är utan substans.

En då 13-årig kille slog vad med sina klotterkompisar att han kunde stå på tågets tak när det körde. Han ramlade ner och förlorade en arm och ett ben. Idag är han 19 år och umgås inte med några av sina kompisar från den tiden.

"Mitt liv tog slut på en sekund. Ingen av de som var med ställde upp för mig.", har han berättat för Birgit Devell.

Stjäl burkar
Man måste vara 18 år för att köpa sprejburkar med färg. Eftersom inte alla uppnått den åldern och eftersom burkarna är dyra så stjäl klottrarna. Det smugglas också från andra länder.

Det finns en subkultur där böcker med olagliga målningar säljs och på Internet kan klottrarna köpa färdiga skisser.

– Signaturerna de använder har destruktivt innehåll. Det finns inte ett ord om kärlek och vänskap så långt ökat når, säger Birgit Devell.

"Sviker inte klottrarna"
– Det är viktigt att vuxna ger rätt signaler. Vi får inte ge med den ena handen och slå med den andra. I dagsläget går alla resurser åt till reparera, inte till att förebygga. Ungdomarna borde få något vettigt att göra, säger Birgit Devell och föreslår klätterväggar och skateboardramper.

Hennes uppgift är att följa med klottrarna till föräldrar, polis, skola och platser där klottraren förstört.

– De får be om ursäkt och göra rätt för sig. Det kan handla om att tvätta toaletter, rensa rabatter eller slipa bord på skolan där man klottrat. I vissa fall handlar det om medling, då brottsoffret får möta gärningsmannen. De som blivit utsatta får skriva på ett papper där det står att de avstår från ekonomisk gottgörelse om klottraren gör rätt för sig, säger Birgit Devell vidare.

Attitydförändring
Den senaste tiden har Birgit Devell märkt en ny trend. Ungdomar i klottrarnas egen ålder tycker att det är töntigt att klottra. I och med vågen av ungdomsrån visade många att nu får det vara nog, något som även gäller klottret.

Några före detta klottrare har följt med ut i skolorna och informerat, vilket har varit positivt, både för eleverna och för de som berättat.

– Jag sviker aldrig klottrarna och namnger dem inte. De måste kunna lita på mig i en situation där det inte finns några vinnare, bara förlorare, säger Birgit Devell och påpekar hur oerhört viktigt det är att kunna förlåta.

Nille Kristiansson

Fakta om klotter:

Projektet för att motverka klotter i Sollentuna har fått mer anslag och fortsätter till och med 30 juni 2002.

Tidigare var gränsen för grov skadegörelse 180.000 kronor. Idag har gränsen sänkts och gäller även skadegörelse för betydligt lägre belopp, till exempel om man förstör en brevlåda som tillhör en annan person.

Det kostar att göra rent
Under 1999 gjorde SL rent för 83,4 miljoner kronor. Att göra rent en buss kostar SL ca 150 000 kronor.En gångtunnel kostar ca 47 000 kronor att göra rent.

Tillbaka till första sidanTillbaka


 

UTGIVNINGSPLAN FÖR SOLLENTUNA JOURNALEN 2001

Utgivning
Chefredaktör Peter Holstad,
tel 08-57921161
Annonsmanus.
För bokning av annonser under 2001 kontakta BraMedia Förlag AB,
tel 08- 722 80 91, fax 08- 910907
Nr 1 v 8 Torsdag 22 feb Onsdag 7 feb
Nr 2 v 12 Torsdag 22 mars Onsdag 28 feb
Nr 3 v 17 Torsdag 26 april Onsdag 4 april
Nr 4 v 22 Torsdag 31 maj Onsdag 9 maj
Nr 5 v 37 Torsdag 13 sep Onsdag 23 aug
Nr 6 v 42 Torsdag 18 okt Onsdag 26 sep
Nr 7 v 46 Torsdag 15 nov Onsdag 24 okt
Nr 8 v 50 Torsdag 13 dec Onsdag 21 nov
Tidningen delas även ut i Sollentuna centrum och i tidningsställ runt om i Sollentuna