Nr 7, 2003, årgång 38 - Utges av kommunstyrelsen i Sollentuna kommun

När blir glömskan en sjukdom?

Demens är latin och betyder "utan själ". Demensföreningen i Sollentuna har hållit två öppna föreläsningskvällar om demens.

Demens är inte en sjukdom utan flera. Alzheimers sjukdom är den vanligaste med cirka 60 procent av all demens, därefter kommer vaskulär demens och blanddemens. Andra sjukdomar som kan leda till demens är Parkinsons sjukdom och MS.

Det fick cirka 150 sollentunabor veta när Claes Heijbel, överläkare vid Löwet Geriatrik vid Löwenströmska sjukhuset för andra året föreläste om demens i Turebergshuset i början av oktober.

För att glömska ska övergå i demens krävs att individen har flera symtom förutom dåligt minne. Några tecken på sjukdom kan vara språkstörningar, att inte känna igen sina nära och kära eller att inte klara av saker som varit självklara tidigare. Symtomen måste ha funnits i minst ett halvår.

– Fem till tio procent av alla över 65 år har demens. När man kommer upp över 80 år har andelen ökat till 20-25 procent, berättar Claes Heijbel.

Åldern är den största riksfaktorn för demens. Ju äldre man blir desto högre risk. Andra riskfaktorer är ärftlighet, högt blodtryck, diabetes och höga blodfetter. Kvinnor drabbas oftare än män. En orsak till det kan vara att kvinnor lever längre.

När det misstänks att en patient är dement görs en demensutredning. Utredningen, som oftast görs hos husläkaren, genomförs för att utesluta annat som till exempel depression, utbrändhet, hormonstörning, brist på b-vitamin eller hjärntumör. Det är också viktigt att planera inför framtiden.

Utredning på specialistklinik

Om man vid demensutredningen kommer fram till att patienten troligen är dement bör hon/han skickas till en specialistklinik för ytterligare utredning.

På specialistkliniken får patienten och de anhöriga beskriva symtomen, det är allra viktigast för den fortsatta bedömningen. Man tar också reda på vilka mediciner patienten äter och om demens finns i släkten. De gör en kroppslig undersökning, tar blodprover, gör röntgenundersökningar med mera.

– När utredningen är klar har vi en diagnosrond. Då går vi igenom resultat och fastställer diagnos, berättar Claes Heijbel. En sådan här utredning tar mellan en och tre och en halv månad.

När ronden är klar träffar man patienten och dennes anhöriga igen och går igenom resultatet. Därefter påbörjas behandlingen. Ibland skickas ett utlåtande till kommunen om man bedömer att patienten till exempel behöver annat boende.

Inte bota men behandla

– Det går inte att bota demenssjukdomar idag men de går att behandla. Det finns flera bromsmediciner som kan sättas in. Dessa ska sättas in så tidigt som möjligt men man ska också veta att det aldrig är för sent att sätta in bromsmediciner. Patienterna kan också ordineras antidepressiva och lugnande mediciner vid behov, berättar Claes Heijbel.

Man ska även se över vilka insatser som kan göras i omvårdnaden, exempelvis vilket stöd som kan fås i hemmet, vad det finns för dagverksamhet, om man kan få avlastning eller om det behövs ett annat boende.

Claes Heijbel kunde lugna åhörarna att det inte var något större problem att få tid för ytterligare utredning när patienten fått remiss till Löwets Geriatrik och att det var få remisser som avslogs.

– Vi har kort väntetid hos oss. Det är nog istället så att man från primärvården inte tycker att det är värt att utreda patienterna vidare. De har inte kunskapen om de behandlingar som finns. Jag tror inte att det beror på ekonomin.

I Sverige finns 130 000 personer med demens, kostnaderna uppgick 2000 till 38 miljarder kronor och 80 procent av dessa står kommunerna för. Kostnaderna för läkemedel beräknas till cirka 180 miljoner per år.

Förstasidan
Läs fler nummer av Sollentunajournalen

Skriv ut den här sidan

 

Redaktör: Peter Holstad, epost: peter.holstad@sollentuna.se, tel: 08-579 211 61