Nr 1, 2004, årgång 39 - Utges av kommunstyrelsen i Sollentuna kommun

Ekonomi i balans - men har vi råd med fortsatt välfärd?

Snart är bokslutet för 2003 klart och resultatet är mycket glädjande. Överskottet blir cirka 10 miljoner kronor. Vid halvårsskiftet var prognosen en helt annan. Om ingenting gjordes skulle underskottet bli cirka 25 miljoner kronor. I juni beslutade kommunstyrelsen därför bl.a. att införa inköps- och anställningsstopp. Alla nämnder och styrelser, politiker och personal tog uppgiften på största allvar och verkställde sparbetingen. Jag vill tacka alla som gjorde detta möjligt. Inför 2004 ser det därför inte så mörkt ut som vi tidigare befarat. Sparåtgärder har genomförts och om inte arbetslösheten ökar, med minskade skatteintäkter som följd, bör årets bokslut ge cirka 15 miljoner kronor i överskott.

Som jag tidigare skrivit har Sollentuna en stabil ekonomisk bas; en slant på banken, inga lån och i stort sett inga borgensåtaganden. Trots vårt relativt goda resultat är det sammantagna ekonomiska läget ansträngt. Sveriges samtliga kommuner och landsting mår dåligt. Det är i dagsläget en myt att Stockholmskommunerna sammantaget har en stark ekonomi. För fyra år sedan skedde ett trendbrott som betyder att var och en av oss som bor i Stockholms län idag har i genomsnitt 700 kronor i skuld. Övriga invånare i Sverige har sammantaget en liten tillgång på drygt 50 kronor.

Det är bra att det nu förs en seriös diskussion om hur utjämningsskatten fungerar. Det är självklart att vi som tillhör de rika kommunerna ska hjälpa de kommuner som har en svag skattekraft. Felet är att systemet har gått överstyr. Vi som har en bra skattekraft betalar så mycket i utjämningsskatt att vi inte har råd med motsvarande service som de mottagande kommunerna. Två exempel följer nedan.

För ett par veckor sedan var jag inbjuden till en kommun i Västerbotten. Där har man beslutat att bygga en ishall. Det är självklart trevligt för de cirka 4.500 invånarna att få en ishall. I Sollentuna, med nära 60.000 invånare, har vi endast råd att bygga ett tak och en vägg över den befintliga B-rinken på Sollentunavallen. I vår kommun, som har vinter ungefär fyra månader om året, bygger vi en ishall med enbart ”vindskydd” för varma vindar från Edsviken. I norrlandskommunen, med vinter ungefär dubbelt så lång tid, anser man sig ha råd att bygga en ny ishall. De har dessutom en simhall samt en inomhusfotbollshall med uppvärmt konstgräs. Allt detta är till stora delar finansierat med utjämningsskatten.

Tidigare i år besökte jag en ort på Västgötaslätten. Där har kommunen byggt ett konserthus för 90 miljoner kronor. Trots att vi höjde skatten i Sollentuna förra året har vi inte råd att erbjuda motsvarande service i vår kommun.

Det ekonomiska läget i landets kommuner visar på enorma underskott de närmaste åren. 2007 förväntas en resursbrist på 19 miljarder kronor. Det innebär att det måste till snabba åtgärder. Vi måste diskutera vad kommunerna ska ansvara för i framtiden. Vi måste omfördela skattetrycket och hitta nya skattebaser. Vi måste dessutom fortsätta att effektivisera verksamheterna och hitta nya lösningar.

Avslutningsvis vill jag påpeka att det inte ser nattsvart ut i det korta perspektivet. Sollentuna har en välskött ekonomi och det gör att vi förhoppningsvis slipper vidta alltför många akuta sparåtgärder. Det finns dock ingen tid att förlora. Vi måste skyndsamt påbörja ett förändringsarbete som innebär att anpassa verksamheterna till de resurser vi har i framtiden. Den förmågan att möta framtiden har Sollentuna kommun.

Förstasidan
Läs fler nummer av Sollentunajournalen

Skriv ut den här sidan

 

Redaktör: Peter Holstad, epost: peter.holstad@sollentuna.se, tel: 08-579 211 61