Nr 2, 2005, årgång 40 - Utges av kommunstyrelsen i Sollentuna kommun

Rätt träning viktigt för barn med autism

På Ebba Brahes väg i Rotebro ligger förskolan Rubinen, en specialförskola för barn med autism och närbesläktade tillstånd som ADHD och Aspergers syndrom. Med systematisk träning lär sig barnen att hantera vardagliga begrepp och situationer.


Pia med sonen Stefan. – Stefan har lärt sig oerhört mycket på Rubinens förskola. Det har gett oss ett bättre liv, säger Pia.

– Godmorgon alla barn, säger förskolläraren Eva Engborg när samlingen börjar på avdelningen Elefanten.
Det är måndag morgon i början av mars och sju pojkar mellan fyra och sex år sitter på rad framför Eva som börjar med att tala om vilken veckodag det är. Martin, ett av barnen, har fyllt år i helgen så i eftermiddag ska han bjuda de andra barnen på glass.
Samlingsstunden innehåller en liten begreppsövning. Barnen får var och en ta sin lilla namnskylt och ska sätta fast den vid en färgad cirkel.
– Fredrik, sätt ditt namn under den gröna cirkeln, säger Eva.
Barnen har svårt att utföra en dubbel instruktion. Dels ska de hitta den rätta färgcirkeln, dels sätta den i rätt position. Fredrik försöker först sätta sitt namn mitt på färgcirkeln men Eva påminner honom att den ska sitta under och då kommer den rätt. Hon släpper inte taget när ett barns uppmärksamhet flyger iväg någon annanstans.
När alla barnen gjort övningen plockar Eva fram en trumma och sjunger;
– Bom bom bom låter stora trumman, och barnen sjunger med.
Innan samlingen är slut sätter Eva upp bilder på tavlan som visar vad man ska göra under dagen. Efter samlingen dansar barnen och personalen ringdans. Innan lunchen går alla en promenad till en lekpark i närheten.

Ser ut som vanliga barn
Barnen ser ut som vilka andra barn som helst. Man kan inte se på dem att de bär på ett funktionshinder. Stefan är en av pojkarna. Idag är hans mamma Pia på besök i förskolan. Pia berättar om hur det är att leva med ett barn med autism.
– Det är mycket jobbigt att vara förälder till ett barn med autism. Stefan är mitt enda barn och jag var från början inte medveten om att min son bar på ett funktionshinder. Man fick ständigt passa på honom annars kunde han riva ner ett helt rum. När han var två år och fortfarande inte kunde gå kom vi i kontakt med neuropediatriska enheten på Danderyds sjukhus, säger Pia.
Stefan gick fram till i våras på ett vanligt dagis. Han behövde ständig tillsyn och kunde inte leka med de andra barnen. En vanlig förskola kunde inte ge Stefan vad han behövde. Personalen på den tidigare förskolan såg till att Stefan fick komma till Rubinen och det var, enligt Pia, det bästa som hänt honom.
– I höstas fick han sin diagnos och det har varit förlösande. Stefan började på Rubinens förskola i augusti och har lärt sig oerhört mycket på kort tid. Det är helt fantastiskt vilken utveckling han har gjort. Det är inte samma barn längre och vi föräldrar har fått ett annat liv, säger Pia. Här finns det resurser att ta hand om dessa barn och personalen vet vad det handlar om.
Att få kontakt med andra föräldrar i liknande situation har varit värdefullt, menar Pia som uppmanar andra föräldrar med liknande problem att inte låta sin frustration gå ut över barnen.
– Det är lätt att hamna i onda cirklar men bli inte arg på barnen, krama dem istället. Alla kontakter med sjukvården, barnhabilitering, försäkringskassan och kommunen kan få den starkaste att tappa självförtroendet. Men kämpa för ditt barn och ge inte upp, säger Pia.
 

Carina Dahlberg är föreståndare på förskolan Rubinen som har två avdelningar, Elefanten och Myran. Rubinen ingår i Pusselbiten Autismcentra, som drivs av SOLOM, Sollentuna Hemtjänst med Omsorg, som har verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism.

Mycket träning
När barnen efter behovsprövning kommer till Rubinen går de igenom ett utvecklingstest som kallas PEP, Psycho Educational Profile. Utifrån det kan personalen se barnets färdigheter och svårigheter. Tillsammans med föräldrarna går man sedan igenom testet och bestämmer vilken träningsnivå som är lämpligast. Carina Dahlberg är föreståndare på Rubinen.
– Kommunikation är tyngdpunkten i arbetet med barnen, berättar Carina. Den kan se olika ut för olika barn. Vi sjunger, pratar, leker och använder oss av bilder, symboler och tecken för att kommunicera med barnen. Dessa barn har ett stort behov av träning och struktur. Träning både i grupp och individuellt i barnens egen takt genomsyrar allt vi gör. Målsättningen är att stimulera och utveckla barnen så att de kan klara sin vardag så självständigt som möjligt och att ge dem en god grund för skolstarten.
– Föräldrar som tror att detta kan vara värdefullt för deras barn är välkomna att besöka oss, säger Carina Dahlberg.

Autism har biologiska/neurologiska orsaker

Autism och störningar inom autismområdet är livslånga funktionshinder som beror på störningar i hjärnans funktioner. Spännvidden inom området är stor, från svåra till lindriga fall.

Forskning visar att ett till två av 1000 födda barn har autism och mellan sex till åtta barn av 1000 har ett autismliknande tillstånd eller Aspergers syndrom. Det betyder att bortåt en procent av barnen har någon ”autismspektrumstörning”.

Tillståndet är vanligare hos pojkar. Autism och autismliknande tillstånd har alltid en biologisk/neurologisk grund. Det finns många olika orsaker. Ärftliga faktorer, gener, spelar sannolikt en stor roll.

Barn med autism har problem med tankefunktioner. Problemen finns inom särskilda områden. De har särskilt svårt med förmågan att leva sig in i andra människors tankar, känslor och behov. Barnen har också svårt att få helhet och sammanhang i sina upplevelser, samt problem vid övergångar mellan olika aktiviteter och med att ”byta spår”, vilket kan ge svåra beteendestörningar.

Barn med autism har:
  • svårt med ömsesidig kontakt med andra människor
  • svårt att kommunicera med andra
  • begränsningar i sin fantasiförmåga, lek, beteenden och intressen.

 

Sen eller utebliven tal-/språkutveckling är ett symtom som ofta gör att barnet remitteras till utredning. Svårigheter att leka och kommunicera med andra barn uppmärksammas ofta när barnet börjar i förskolan.


Ju tidigare utredning och diagnos, desto tidigare kan man genom ett medvetet förhållningssätt påverka barnets utveckling på ett bra sätt. För att hjälpa barnet att utvecklas är det viktigt med noggrann information till alla som regelbundet träffar barnet, och anpassning både i hemmet och i förskolan/skolan.


Källa: Vårdguiden, Stockholms läns landsting


Förstasidan
Läs fler nummer av Sollentunajournalen

Skriv ut den här sidan

 

Redaktör: Peter Holstad, epost: peter.holstad@sollentuna.se, tel: 08-579 211 61