Nr 6, 2005, årgång 40 - Utges av kommunstyrelsen i Sollentuna kommun

Friidrott på schemat

Löpargymnasiet i Sollentuna blir populärare och populärare. För de ungdomar som tävlar i löpning är friidrottsgymnasiet välkänt, men för många av oss som bor här i Sollentuna är skolans verksamhet mindre känd.


Elever från löpargymnasiet i Sollentuna på skol-sm i Gävle 2004. Foto: Rickard Edman.

– I och med att vi har löparinriktning söker många ungdomar som bor långt från Stockholm till löpargymnasiet i Sollentuna, berättar Ola Niss som är en av löpargymnasiets speciallärare.

Skolan är det enda av Sveriges sju riksfriidrottsgymnasier som är specialiserat på endast en gren eller snarare grupp av grenar. Här vid skolan i Häggvik tränas det medel- och långdistanslöpning. Eftersom eleverna kommer från hela landet bor de på ett internat, en fördel enligt Ola Niss.
– Ett gemensamt boende skapar trygghet och gemenskap och att ha eleverna samlade på ett ställe underlättar mycket för vår verksamhet, säger Ola Niss.
Vanliga skolämnen läses på Rudbecksskolan där idrottseleverna kan välja mellan samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt eller tekniskt program. Åtta timmar i veckan kan de sedan använda till fördjupning inom löpning på schematid. I praktiken innebär det att de efter att ha läst de vanliga skolämnena samlas på internatet för ämnet ”Specialidrott”, vilket innebär löpträning eller -teori. Halv sex är skoldagen slut och den avslutas med en gemensam middag.
– Vi har väldigt höga idrottsliga förväntningar på eleverna och i årskurs 3 har de kommit så långt att de har fått konkreta träningsmål. De måste vara beredda att under vissa perioder träna 9–10 träningspass per vecka, säger Ola Niss.

Testdag på hösten
De som vill söka till gymnasiet gör det i årskurs 9. Löpargymnasiet har en intagnings- och testdag varje höst. Skolan startade 1988 och med åren har den fått allt fler sökande. 8–10 elever antas varje år och nuförtiden söker ungefär tre gånger så många som det finns platser för. Lika många killar som tjejer brukar gå i varje årskurs.
– Den bedömning vi gör baseras inte bara på fysiska tester utan bygger även på elevens inställning, vilja, förmåga att flytta hemifrån, skolbetyg och skolbenägenhet. Ska det funka bra är det viktigt att helheten fungerar bra, säger Ola Niss.

Risk för hemlängtan
Att vara sexton år och flytta långt hemifrån är ett stort steg. Det händer att elever ger upp utbildningen och det vanligaste skälet till det är just hemlängtan. De som fullgör utbildningen har fått en avancerad friidrottsträning med sig i livet. Det finns ett par lärare till, förutom Ola Niss, men för att ta honom som exempel kan det nämnas att han varit löpartränare i över 30 år och under en period var han tillsammans med Anders Gärderud ansvarig för Sveriges långlöpare.
– Vi tränar brett och efter en svensk träningslära. Det innebär att många ingredienser ingår i träningen. Det är en noggrant upplagd och planerad träning som handlar om att träna både styrka, snabbhet, uthållighet och löptekniska färdigheter, säger Ola Niss.


Löparelever från Sollentuna. Foto: Rickard Edman.

Förstasidan
Läs fler nummer av Sollentunajournalen

Skriv ut den här sidan

 

Redaktör: Peter Holstad, epost: peter.holstad@sollentuna.se, tel: 08-579 211 61