Nr 6, 2005, årgång 40 - Utges av kommunstyrelsen i Sollentuna kommun

Rubrik

Projektet Bry dig! är ett samarbete mellan Sollentuna kommun, skolorna i Rotebro och Håll Sverige Rent för att stoppa klotter, eller rättare sagt för att se till att skolornas elever inte blir klottrare. Projektet vänder sig i första hand till elever i år 4 och 5 och kommer att pågå samtidigt i Mikaelskolan, Gillboskolorna och Rotsunda skolor.


Kaj Hellsten med handen i en typisk klotterryggsäck.
Publiken fick titta på vad som finns i klottrarnas ryggsäckar.

Den 30 augusti hölls en kick-off för det nya projektet. Kvällen bjöd på ett digert program och många olika parter inom klotterbekämpningen fanns representerade. Här presenterades också projektets lokala arbetsgrupp, som består av representanter från de deltagande skolorna, polisen, socialtjänsten och kultur- och fritidskontoret och projektets handlingsplan.
Petra Karlsson, som arbetar med att förhindra klotter och annan skadegörelse i kommunen, är den som lyckats få med Sollentuna i projektet. Håll Sverige Rent hade gjort upp ganska långt framskridna planer tillsammans med Skarpnäcks stadsdelsförvaltning i Stockholms stad, men plötsligt hoppade Skarpnäck av och Sollentuna fick chansen istället.
Jan-Erik Fogström, pedagogiskt ansvarig för Bry dig! på Håll Sverige Rent berättade om det temaarbete som ska ske i klassrummen i Rotebro under hösten.
– Bry dig! handlar om att förebygga klotter och att fånga upp dem som börjat klottra. Detta leder till en reducering av kostnaderna och ungdomarna får en trygg miljö. Dessutom förhindrar vi utsläpp av lösningsmedel, vilket frigörs när man klottrar, sade Jan-Erik Fogström, som också berättade att en tävling om att göra en liten antiklotterfilm kommer att ingå i projektet.

Problem med lagliga väggar
Johan Karlsson, från polisen i Sollentuna, berättade lite om lagstiftningen kring klotter, som skärpts sedan något år tillbaka, samt om försök med så kallade ”lagliga väggar”, det vill säga väggar där man får klottra. Dessa har inte slagit väl ut på de platser där de provats eftersom även närområdena kring den lagliga väggen klottrats ner.

Farid Tounsi från klotterkommissionen i Stockholms Tunnelbanepolis höll ett intressant föredrag om klotterkulturen och klottrarnas liv.

Han berättade att SL lade ner 125 miljoner på att sanera klotter 2004 och att klottersaneringen i hela Sverige kostar cirka en miljard kronor om året.
Farid Tounsi berättade bland annat hur man känner igen en klottrare.
– Det bästa kännetecknet är ryggsäcken, som ofta är uppskuren för att klottraren snabbt ska få tag på färg och pennor. Färgfläckar främst på skorna är en annan sak man kan titta efter.

Gäller det skolelever kan man vara uppmärksam på om eleven har spritpennor i skolan, eller om de gör skisser av klotter i sina skrivböcker, sade Farid Tounsi, och lät en förmodad klottrares ryggsäck gå runt bland publiken.
– Det ligger starka marknadskrafter bakom klottret, fortsatte han, och visade på några sajter på internet där klottrare utbyter erfarenheter och där färgaffärer helt lagligt gör reklam för sina produkter.
– Är barnen mycket intresserade av dessa sidor så är det ett varningstecken. En klottrare är intresserad av att synas och syns klottret mycket ger det hög status. Idag saneras det mesta klottret snabbt. Därför tar klottrarna bilder istället och lägger ut dem på Internet.

Klottra jämställs med missbruk
Klotter är att jämställa med andra former av missbruk, menar Farid Tounsi. En fråga från publiken gällde vad man kan göra om man misstänker att någon elev klottrar. Svaret var att man ska kontakta någon i arbetsgruppen och elevens föräldrar. Träffar man på en klottrare ute på stan ska man kontakta polisen.
– Men många föräldrar är uppgivna, de har ingen att prata med om de här frågorna och det hjälper inte att prata barnen tillrätta. De kan inte vara utan kicken som klottrandet ger.
Klotter kan också innebära missbruk. Många klottrare ”boffar”, det vill säga sniffar färg. Alkohol, hasch och amfetamin är också vanliga droger.

Leder till andra brott
Klottrandet leder ofta till olika typer av kringbrott, menar Farid Tounsi. Det är inte ovanligt att klottrare tar till våld för att klara sig undan väktare, poliser och andra som vill hindra dem.
– Klotter är den nya inkörsporten till annan brottslighet, till exempel personrån, misshandel, stölder eller snatteri. Det är tragiskt att se hur den lilla killen, för det är nästan alltid killar, som fått intresse för att måla med fina färger går vidare till kriminalitet. Klotter är ingen klassfråga, klottrare finns även på Östermalm. Däremot kan man själv försätta sig långt ner på samhällsstegen genom att klottra. Därför måste vi hjälpa barnen att inte hamna där, sade Farid Tounsi, som avslutade sitt föredrag med att visa några filmer av och om klottrare.

Kvällen fortsatte bland annat med att deltagarna fick göra några värderingsövningar och att Pappor mot klotter i Rotebro berättade om sitt viktiga frivilligarbete med att sanera och förebygga klotter.

Förstasidan
Läs fler nummer av Sollentunajournalen

Skriv ut den här sidan

 

Redaktör: Peter Holstad, epost: peter.holstad@sollentuna.se, tel: 08-579 211 61